Helgmornar

Det enda positiva med att det är så kallt ute är att vi kan unna oss ett par helger med att göra just ingenting. Vi inmundigar frukosten med trädgårdens valnötter (så sent att det nästan är tid för lunch) framför kakelugnens brasa. 

Halva förrådet är kvar från höstens skörd och nere i källaren har äpplelådorna börjat tömmas.

Men loppisrundorna får mer tid nu när tjälen gått i marken och i går besökte jag inte mindre än 3 st. Hittade en fin soppkarott som jag genast fyllde på med narcisser och videkvistar.

Bakom står också tavlan som min mamma målat,
ett självporträtt av henne själv med mig i famnen.

Änglar i våra rum

Tre små änglar med var sitt rum. En utav dem dekorerar gärna sina väggar med just änglar.
En ny stor tavla från helgens loppis blev ett perfekt komplement på väggen över sängen.

Det blir ett balans på väggar med mycket tavlor om de är uppsatta som komplement till varandra.

Är fortfarande glad över barnens sängar som jag hittade
i en annons på Blocket för flera år sedan.

Har så svårt att förstå varför man väljer att köpa nya möbler.
Antika är både billigare, av bättre kvalité och oslagbara vad gäller utseende.

Ett krukfynd på loppis och planerna löper amok

Utanför viner isvindar med bitande kyla. Det riktigt skriker runt knutarna. Jag tassar runt inne i vinterträdgården och pysslar lite med det som ska ersätta denna kyla med en vår med inslag av Provence…eller nått i den stilen.

Jag blundar och föreställer mig en skir vit gardin sakta fläktar i vindern över pardörrarna ut till det som inte är anlagt än, vår köksträdgård. Många krukor fyllda med massor av blommor, placerade i gruset i långa rader. Ett par sittplatser, lite jordgubbar, kolstrasten och empatiska barn som låter mamma sitta i fred i solnedgången och lukta på sina blommor. (Möjligen kryper de upp i knät och viskar "Du är den bästa i hela världen mamma, jag älskar dig".)  

Stora prunkande tomatplantor, färskpotatis och spröd sallad i de nya odlingspallarna som ramas in av de nyanlagda grusgångarna. I pergolan klättrar växter så att de rent av bildar en tak av växtlighet (ja oj vad de har växt på bara några veckor med tanke på att jag just planterat dem). Hönorna spatserar runt och lägger bara sitt bajs på osynliga ställen, kaninerna skuttar förbi som i Walt Disney och är varken överviktiga eller tjuriga.

Jaa…det är är väl ungefär så jag förväntar mig att den stundande sommaren kommer att bli, så ni förstår att det är mycket att pyssla med fram tills dess… 

Hela Provence-känslan fick jag när jag hittade den här fantastiska krukan
på helgens loppisrunda. 

Och i kruk-yran plockade jag fram andra tänkbara kandidater inför vårsådden.

De flesta ser det här på vår gård nu...

…men jag ser det här!

106 dagar kvar till 1 maj

Så här års kallsvettas jag alltid inför faktum; det är jättelångt kvar tills jag kan ha sandaler. Jag funderar seriöst och uppriktigt också varje år på vad som händer om jag inte står ut…och inser att jag inte har något val (såvida jag inte vill utvandra). Det är då jag kallsvettas.

Det värker i mig av längtan till maj, juni och juli. Varför finns det andra årstider? Helt onödiga.

Då bläddrar igenom mitt album på Instagram och suktar. Följ mig gärna på "sandratauberman"

Nar man har semester och har tid att titta på en snigel som tar sig runt en stor kruka.

När man tar sig en oplanerad tupplur i hammocken.

När man kan sitta och se Krolliljorna slå ut...

…och rulla sina vackra kronblad i en elegant båge.

När solnedgången bryter igenom de nya ormbunkarna.

Och i väntan på ljuset står första omgången fröpåsar och väntar på hyllan i farstun. Jag tenderar alltid att köpta för många påsar och för svåra frön…men det hjälper mig att uthärda frost på rutan och fingervantar med hål på tummen.

Förvaring av ek

Jag fick den bästa av julklappar, en elektrisk värmefilt. Hela familjen slåss snudd på om den, människor som djur. Den är gudomlig att krypa ner under när det är grått och kallt ute.

Det lilla kruxet är bara det att den är lika ful som ljuvlig. Den kan under inga omständigheter ligga framme när man inte använder den...för den som är löjligt petig med estetiken som jag är. 

Därmed infann sig tillfället att inhandla ett näpet litet 1800-tals skåp i ek. Perfekt förvaring för en elektrisk värmefilt och som klippt och skuret för att stå bredvid vår soffa.

Prytt av det finaste hjärtat jag fått av svärmor.

Dubbelsöndag

Det hade inte varit så tokigt, att alltid ha två söndagar på rad.

Ute smiskar ett kallt regn ner och vi hann knappt påbörja vår planera snickerisession innan vi fick ge upp. Fast att bläddra i nya auktionskataloger och samtidigt dricka ur de sista slattarna glögg i jumbokoppen Copeland från England är i och för sig också en ganska angenäm söndagssyssla.

Tuppstake och Taserudsstaken, två favoriter i köksfönstret.

Älskar dekoren!

"Åh, är det glögg! Får jag smaka?!"
Klunk, klunk, sluuuurp….
"Fick jag ta allt?"

Startskottet i trädgården

Den långa ledigheten i mellandagarna får det alltid att klia i fingrarna på oss! Förra året spenderade vi alla dagarna nere i källaren där vi bland annat fixade tvättstuga och trädgårdsrummet.

Vi prisar det milda vädret och har varit ute tills det mörknat hela veckan. Vi har grävt, flyttat runt på sten, anlagt nya rabatter och vågat plantera om flera buskar och plantor i den varma och mjuka jorden.

Det här året (igen) väntar storslagna planer i trädgården. Det ska byggas pergola av flera olika slag, läggas fler grusgångar, byggas ny höns- och kaningård och anläggas en avdelning med drivbänkar för grönsaker och bär. Startskottet har gått, vi är igång!

Vintergäck tidigt i januari, only in Skåne!

Vi har fixat en ny bro över det lilla diket på baksidan. Brunbetsat, alltid brunbets!

Det fallfärdiga planket, som mot alla odds stått emot höstens alla stormar, fick ge vika under familjens gemensamma krafter att riva ner det. Det blev genast ersatt med ett nytt.

Världens mest envisa och risiga plank. Nej, det krävdes inte jättemycket för att få ner det...

Annandagjul på Hornbach

OCH DÅ!! Samma visa varje år. Vi står mitt i ett projekt när någon utav oss kommer på att vi har bröllopsdag!
Grattis min älskade. I ett liv som detta med dig har jag aldrig, aldrig tråkigt!

HönaPöna och jag bygger plank. 

Brunbetsat såklart, alltid brunbets.
Detta är första etappen plank som ska övergå i en pergola.
Om ett par veckor ska det även anläggas grus här framför.

Vi lät två gamla grindstolpar behålla sin plats och påminna om trådgårdens ursprung.

Att behålla de fina detaljerna!
Den stora murgröneklädda stammen står högre i rang än ett plank.
Likaså fläderblomsträden som fick utgöra måttstocken för hela plankets placering.

Och sedan när mörkret faller är det så gott att sjunka ner i fåtöljen framför brasan med världens bästa hundvalp på pläden bredvid och läsa nya numret av Lantliv, som har en exemplarisk "Månadens bloggare" ;)

Och jag vägrar inse att det fortfarande är en överhängande stor risk att det faktiskt blir kallt, frost, tjäle i marken och vinter. Jag vägrar...