Sommartid och adoption

Finaste, tjockaste hönan som går under namnet Gullfjäder (om hon lystrar till det är dock något oklart) har sedan flera veckor tillbaka legat och ruvat och ruvat och ruvat och ruvat på sina obefruktande ägg. Signalen var tydlig: hon ville ha barn!

Så vi åkte och adopterade ett gäng, snarare 9 st av olika raser, på en av de trevligaste gårdarna jag varit på! Samma ställe som vi adopterade från förra året, men då var det jag som fick vara hönsmamma.

Nu är alla nöjda, i både boningshus och hönshus. För vet ni, det finns inget sötare än 2 dagar gamla kycklingar!

Köksträdgård Etapp 1

Markduk utlagd, pallkragar snart färdiga (ramen som gör det lilla extra fattas), 2 ton jord ihälld (vilket inte räckte på långa vägar!), plattor och grus till hälften klart, det avgränsande planket tar sig längre och längre (men det känns som det aldrig kommer att nå fram), första stolparna för staketet islagna och planerna för den lilla grinden har fastställts.

Det är med andra ord alldeles för mycket bollar i luften, halvklart lite varstans och helgerna varar inte längre än 5 minuter…känns det som.

För bara tre veckor sedan i möss-väder började vi skissa ut på markduken pallkragarnas placering.

För ett otränat öga = en massa pinnar
För ett projektöga = åh, en köksträdgård!

Två släp med bränt gödsel!

Hej ryggont!

Och det var här någonstans, efter att jag upptäckt att samtliga frön jag sått i höstas också försvunnit, som
vi bestämde att hönorna får bo i hönsgården ett par veckor framöver...

Ett lass med perfekta stenar!

Efter sådana här helger är det helt ok att däcka på markduken i vårsolen.

Projektbild bigtime.

Evighetsplanket

Vårstädat i orangeriet, skönt att krypa in där där kaoset blir övermäktigt utanför.

8 stolar, Jugendskål och uppslag i röda toner

I helgen klubbades flera fantastiska föremål ut på en kvalitetsauktion nästgårds.

Om jag varit ekonomiskt oberoende, vilket jag olyckligtvis inte lyckats bli…än, hade jag troligen behövt hyra en flyttbil för att få hem alla vackra tingest.

Med den plånbok jag nu besitter räckte det gott med vår gamla slitna kombi för att få in de 8 vackra stolarna (ok, det är en ganska stor kombi) och den ljuvliga jugendskålen.

Den lilla nya jugendskålen bredvid den gamla stora jugendskålen.

De 8 nya stolarna (varav två finns i källaren som reserv)
som är förhållandevis nätta mot likvärdiga stolar.

Så långt från minimalistiskt och vitt-i-vitt man kan komma tror jag...

Och på en av de nya stolarna kan jag sjunka ner och läsa uppslaget från Villavägen 3 i nya numret av "Hem&Antik"

Som i en amerikansk high school-film

-Skynda dig om byt om, vi är sena. Baletten börjar om 15 minuter!

Jag vet, jag borde inte säga det så ofta…men det är ofta så på vardagarna att något just ska börja…just precis snart. Det är för att kompensera den vardagsstressen som helgerna är bannlysta för aktiviteter vi inte själva sätter tider för i vår familj.

Nåväl, jag gastat detta och hetsar ut i köket för att bre en macka att äta i bilen på väg till baletten. Väl tillbaka i hallen möts jag av denna ljuvliga syn.

Min finaste ballerina skrider ner för trappan.
Som i en romantiskt komedi där den fula ankungen förvandlats och ska på high school prom.
Som Svansjön i min egen trapp.

Och endast en dåre struntar då i att tiden är knapp.
Endast en dåre ber inte sin dotter springa upp igen medan mamma hämtar kameran för detta ska förevigas.

En insiktens dag

Ett par av våra grannar ska flytta och då finns möjlighet att äntligen, äntligen, äntligen deala till sig den gjutna bysten som jag gått och sneglat på över häcken i 2 år! Den ska få en perfekt plats mitt i köksträdgården som är under anläggning.

OCH så har jag fått en oerhörd och fantastiskt insikt idag. Jag är gift med Gubben Pettson! 

(Här sitter han och läskar med kexchoklad utan att dela med sig, snåljåpen.)

För övrigt har dagen använts åt att fara ut på den skånska landsbygden för att köpa 20 kvm ölandssten, gatsten, stolpar och stolpspjut av en saksamlare som skulle flytta. Sedan hann vi anlägga en ny trädgårdsgång, flytta på en massa grus och påbörja en ny grusplan samt köpa stenmjöl för att börja anlägga gångarna i nya köksträdgården. Innan mörkret föll bjöd koltrasten på årets första sagolika melodi!