Det är en trappa där, under allt björnbärssnår. Det är den bästa och snabbaste gången runt huset.
Björnbär, oj vad de växer när de trivs. De har ätit upp hela utrymmet.
Jag har en portal av armeringsjärn kvar sedan anläggningen av bakgården i juni.
Hmmm...
Att sätta upp en portal samt trassla in björnbärsgrenar i spaljén själv...utan extra händer...så att blodet droppar...då FÅR man skrika och svära så det osar, så att grannarna kanske hör, så att det inte är lämpligt. För det är f-n inte lätt.
Före...där under finns en fin liten stentrappa och en gång |
Jag säger inte att jag behöver en man i mitt singelliv för att fixa sånt här...jag säger att jag önskar hållhjälp. Någon som kan hålla stolparna när jag släggar ner dem. Vågar inte ens tänka på vilka absurda svar jag skulle få på det om jag skrev det i profiltexten på Happypancake...
Japp, det stämmer. Det är mina byxor som ligger där i en trulls. Jag hade inte riktigt planerat att göra detta just nu, det var ett infall och de där byxorna tycker jag om. Björbärstaggarna fastnade ju överallt! Slet upp tyget. Så jag fick helt sonika åla dem av mig, med släggan i ena handen och en stolpe i andra handen. Vilken syn...
Ka kaaaa....vem behöver en tupp? Systrar för systrar! |
Inte i mina byxor tack! Kroka hellre in i huden på låren... |
Och kolla vad som dök upp under grenarna, i massor! |
"Jaaaaa! Vi ska göra egen syyyylt! på eget recept!!"
Jag tillhör kategorin mödrar som suckar inuti och tänker "Nej!! Björnbärskladd i hela köket!" och milt säger
"Men barn...bären är godast som de är, kan ni inte sitta här under grenarna och äta?"
Men nu var de ju inte hemma, och jag kan plocka i lugn och ro och ta vackra bilder av stilleben med bär...så otroligt tramsigt.
Ta daa! Det blev bra, det blev som jag tänkt. |